Vision skola: En rättvis skola

UTBILDNING

Vi moderater arbetar för en skola som ser varje elev, som ser potentialen och som ger varje människa möjlighet att växa, skriver Margareta Pålsson, talesperson i skolfrågor.

Vi moderater har höga ambitioner och mål, allt det vi vill med Sverige – som att Sverige ska vara ett föregångsland - tar sin utgångspunkt i skolan.

En bra skola är förutsättning för att värna vårt samhälle och för att kunna ge alla människor, oavsett bakgrund möjlighet att utveckla sina färdigheter.

Vi moderater arbetar för en skola som ser varje elev, som ser potentialen och som ger varje människa möjlighet att växa.

För att möta dagens och framtidens utmaningar är det viktigt att skolan klarar av att ge alla elever de verktyg de behöver för att nå kunskapsmålen. Skolans röda tråd ska vara kunskap genom hela utbildningssystemet. Vi är övertygade om att en skola med fokus på kunskap också leder till ökad rättvisa.

En kunskapsskola är viktig ur flera perspektiv. Om Sverige ska kunna hävda sig i den allt tuffare internationella konkurrensen är det A och O att våra skolor tillhör världens främsta.

Vår gemensamma välfärd, våra företags konkurrenskraft och vår tids stora utmaningar möts bäst av ökad kunskap. Om vi vill att Sverige ska vara ett land som håller ihop, ett land där alla ges möjlighet att lyckas i livet, behöver vi en kunskapsskola på plats. Klassresan ska börja i klassrummet.

Utvecklingen i skolan har under många år tyvärr gått åt fel håll. Elevernas socioekonomiska bakgrund blir alltmer avgörande för elevernas skolresultat. Detta är resultatet av tidigare förd skolpolitik, en politik där kunskap och kvalitet inte sattes i främsta rummet, en politik där ordning och reda ansågs omodernt.

Socialdemokratins stora svek har slagit hårdast mot dem som varit mest beroende av en bra skola, de elever vars föräldrar inte kunnat reparera skolans misstag hemma vid köksbordet. Kravlöshet blev verktyget som skulle hjälpa fler elever att nå målen och i dag vet vi resultatet.

Sedan mitten av nittiotalet har svensk grundskola varit i en neråtgående spiral. Internationella studier av läsförståelse, matematik och NO-ämnena visar att svenska elever successivt halkar efter. En av fyra saknar betyg i ett eller flera ämnen när de lämnar grundskolan, en av tio är inte behörig till gymnasiet.

Avhoppen från gymnasieskolan har ökat kraftigt sedan Göran Perssons gymnasiereform sjösattes. Var tredje 20-åring klarar inte av gymnasiet med godkända betyg. Individuella programmet, vars syfte är att hjälpa elever som saknar behörighet till ett nationellt program, har under de senaste åren blivit ett av gymnasieskolans största program.

Det totala antalet avhopp och elever med ofullständiga betyg är så många som 30 000 elever varje år. Den svenska gymnasieskolan är inte utbildningsmaskin, tvärtom, det är en utslagningsmaskin – det är en sorteringsskola.

Att de rödgröna röstade emot vår nya gymnasieskola är ytterst förvånande. Ser inte vänsterpartierna alla de tusentals elever som år efter år slås ut? Varför är det så viktigt att alla elever läser litteraturhistoria oavsett vad de vill (bli)? Är det inte i så fall lika viktigt att alla elever lär sig målning eller fordonsteknik?

Lärarna, skolans viktigaste resurs har under åratal fått för lite fortbildning och vi har en lärarutbildning som inte klarar av att leverera det skolorna efterfrågar. Därför är det heller inte förvånande att alliansen direkt efter valet 2006 inledde ett omfattande reformarbete för att vända den negativa utvecklingen. Den svenska skolan genomgår nu sin största förändring sedan den allmänna folkskolan infördes 1842.

Jag är övertygad om att det som gjorts under denna mandatperiod plus det som väntar under nästa, kommer att innebära en vändpunkt i kunskapsresultaten.

Under denna mandatperiod har vi satsat på den största fortbildningen av lärarkåren någonsin genom lärarlyftet, vi har skjutit till stora resurser i en läsa, skriva och räkna satsning samt en Matte- och NO-satsning.

Vi har infört en Skolinspektion som ska inspektera skolorna dubbelt så ofta som tidigare och gett dem starkare muskler mot huvudmännen – detta är viktigt, för det kommer att stärka likvärdigheten bland skolorna. Vi har prioriterat kunskapsuppföljning genom nationella prov redan i årskurs tre och skriftliga omdömen redan i ettan – vilket är centralt för att ingen elev ska halka efter.

Nästa år följs detta upp med en ny skollag som exempelvis stärker elevernas rätt till stödundervisning, ny lärarutbildning, ny gymnasieskola och året därpå kommer nya kurs- och läroplaner och sedan även ett nytt betygssystem från årskurs 6 och i fler steg.

Om olyckan skulle vara framme - vilket jag inte för ett ögonblick tror – och vänsterpartierna kommer till makten är jag rädd för att alla dessa reformer stoppas. Vi vet inte hur deras gemensamma utbildningspolitik kommer att se ut, vi vet inte om det kommer någon överhuvudtaget.

Det vi hittills vet är att de röstat emot de flesta av våra reformer och att de inbördes är djupt oense. Det finns ingen politik för kunskap, det finns ingen politik for ordning och reda. Vi vet inte vad de vill med nationella prov, lärarutbildning, med lärarfortbildning, betyg, förskolan, friskolor eller med skollagen.

Våra elever förtjänar bättre, de förtjänar minst 4 år till med alliansens utbildningspolitik. Och de förtjänar skolor som ger alla elever samma förutsättningar. Vi Moderater vill att nästa steg ska vara att få fler skolor att jobba efter det koncept som ger framgångsrika skolor.

För vad är det som gör att vissa skolor lyckas bättre än andra? Är det slumpen, elevernas sociala bakgrund eller lärarnas kompetens? Visst spelar dessa faktorer roll och självklart gör de skillnad men de är inte avgörande för att göra skolorna framgångsrika.

Såväl forskning som SKL´s senaste granskning av skolresultaten i kommunerna visar att alla kommuner i topp har följande saker gemensamt, oavsett elevernas sociala bakgrund.

Kompetenta och engagerade lärare

Ett tydligt och kraftfullt ledarskap från rektors sida som framför allt inriktas på skolans kunskapsmål

Höga förväntningar på eleverna med utgångspunkt att alla kan lära och att skolans och undervisningens kvalitet, inte elevernas bakgrund, är avgörande för deras resultat

Eleverna ska mötas av uppmuntran och få belöning för ett bra arbete

De ska inte bara ha tillräckliga kunskaper när de lämnar skolan utan också självförtroende så att de klarar kommande utmaningar

Vårt mål måste vara att få fler skolor att jobba efter dessa faktorer. Då skulle alla elever lyftas till högre nivåer och det skulle främst gynna de elever som har svårast att nå kunskapsmålen.

Den svenska skolan går med en Alliansregering en ljus framtid till mötes och det kommer att lägga grunden till ett mer rättvist Sverige.

Margareta Pålsson (M)


2010-09-02		Tipsa

ANDRA TEXTER OM UTBILDNING

Inbjudan till seminarium om...
Vi välkomnar kårobligatoriets...
Fel förutsättningar för svensk...
Politikerakademin
Slutbetyg ger dubbelt så stor...

SENASTE BLÅ SKÅNE

SKÅNEMODERATERNA ERBJUDER TOPPKANDIDATUTBILDNING

VI JOBBAR FÖR SKÅNE – I RIKSDAGEN

«« Februari »» «« 2012 »»
	Må	Ti	On	To	Fr	Lö	Sö
v.5			1	2	3	4	5
v.6	6	7	8	9	10	11	12
v.7	13	14	15	16	17	18	19
v.8	20	21	22	23	24	25	26
v.9	27	28	29