Lärarna på skolbänken| Att betyg är rättvisa är av grundläggande betydelse för tilltron till skolan. Det är en fråga som ständigt sysselsätter inte bara lärare och rektorer utan även elever, föräldrar och media. Det läggs ner myckeet tid på att arbeta med detta i våra skolor men vi måste bli ännu bättre och verkligen med övertygelse kunna säga: De betyg som sätts i Lunds kommun är riktiga och rättvisa. Ett led i detta arbete var den utbildningsdag som alla lärare inom utbildningsförvaltningen, dvs lärare från gymnasiet (både på kommunala och fristående gymnasieskolor), Kom Vux och modersmålsverksamheten deltog i. |
| | Jag hade glädjen och förmånen att få inledningstala:
Välkomna till denna studiedag om betyg och bedömning1
Att betygen är rättvisa och jämförbara är en fråga som jag förmodar ständigt sysselsätter lärare och rektorer. Jag vet med bestämdhet att det är en fråga som ständigt sysselsätter elever, föräldrar, politiker och media. Med jämna mellanrum återkommer betygsjämförelser av olika slag. Kanske är dessa jämförelser vanligast, åtminstone på lokalsidorna, när det gäller grundskolan, men deras resultat påverkar ju oss i allra högsta grad.
En artikel i SDS, som publicerades inför skolstarten ht 2008 jämför betyg i t ex idrott och hälsa på grundskolan.
I Genarp har 55% av eleverna MVG och i Veberöd 16 %. Visst undrar man om det är samma betygskriterier som gäller. Det kan mycket väl vara så att betygen är korrekta, rättvisa och jämförbara. Det stora problemet är att vi i kommunen inte har bedrivit det systematiska arbete som krävs för att verkligen kunna säga att betygen verkligen är rättvisa.
När vi inom UN:s ansvarsområde började publicera betygsjämförelser mellan de fyra kommunala gymnasieskolorna i kvalitetsredovisningarna för tio år sedan ledde det till mycket diskussioner, många var väldigt negativa till att skillnaderna visades upp, men jag tycker det var viktigt att skillnaderna kom upp till diskussion och krävde sin förklaring. Ibland fanns det tydliga förklaringar, ibland inte. Detta i sin tur ledde till ett viktigt utvecklingsarbete.
Ungefär samtidigt besökte jag individuella programmet som precis hade flyttat till Magleskolan. Vid diskussion med lärarna där fick jag veta att det var stor skillnad på vilka kunskaper som kunde dölja sig bakom t ex ett G. Det var inte alls ovanligt att eleven med G i matte från en grundskola hade mycket sämre kunskaper än eleven från en annan grundskola med IG i betyg.
Dessa två händelser ledde så småningom till att man tog fram ett gemensamt matteprov som eleverna skulle göra i början av årskurs 1 på gymnasiet. Syftet med provet var och är att ge lärarna tidig information om var eleverna ligger kunskapsmässigt för att kunna utforma undervisningen på bästa sätt.
Dessa test har utvecklats och nu har vi äntligen fått tester i matte, svenska och engelska som genomförs på samtliga kommunala gymnasieskolor och om intresse finns kan vi diskutera med de fristående om även de vill använda dem. I Malmö som har ett liknande system sammanställs resultaten per gymnasieskola och grundskola och publiceras. Det har vi ännu inte gjort i Lund men en sådan sammanställning skulle säkert leda till intressanta diskussioner och resultaten är kanske mera jämförbara och rättvisande än betygen!?
”Elevens väg” är ett intressant statistikverktyg som gör att man kan jämföra elevens hela väg från grundskola och genom gymnasieskola genom att jämföra betygen. Grundskolorna kan se hur deras elever klarar sig vidare genom gymnasiet och gymnasierna kan se hur väl man har lyckats utifrån vilka betyg eleverna hade när de började på gymnasiet.
MEN, det finns ett stort MEN i de här jämförelserna. När grundskolorna gör sina bedömningar av hur deras elever klarar sig så förutsätter det att gymnasieskolornas betyg är rättvisa och jämförbara. När gymnasieskolorna gör sina jämförelser så förutsätter det att grundskolornas betyg är rättvisa och jämförbara. Samtidigt så kan man förstås använda statistiken för att hitta områden där man måste ta reda på mer men det är inte nog. I nästa steg behöver vi även jämföra med de nationella proven samt diskutera hur rättningen av dessa blir så rättvis som möjligt.
Under flera år har vi i kommunen arbetat med ”röda tråden”. Syftet har varit att lärare i olika ämnen skall träffas över gränser mellan stadier, skolformer och skolor. I år har man valt att arbeta lite annorlunda och i dag träffas lärare inom Utbildnings förvaltningen själva och inte tillsammans med lärare från BSN.
Från ansvariga politiker i UN och BSN är vi mycket angelägna om att utveckla ett kommunövergripande arbete om betyg och bedömning. Den åsikten delas av Skolverk och skolinspektion.
Skolverket kräver att vi skall ha diskussioner om betyg och bedömning mellan gymnasieskolorna i Lund. För dem räcker det inte att vi har ett väl utvecklat arbete för att kunna sätta rättvisa betyg inom en gymnasieskola. Vi måste samverka över hela kommunen. Det gäller även t ex Polhem även om just denna skola är större än hela gymnasieskolan i många svenska kommuner.
Kommunen håller just nu på att ta fram ett förslag till ny skolplan för kommunens skolor. Förslaget till plan anknyter till de mål kommunfullmäktige satt för skolan. Det första lyder: Det nationella uppdraget ska fullgöras med goda resultat, hög kvalitet och hög effektivitet. Kunskapsmålen ska sättas i fokus.
Under detta mål finns förslag till ett antal kommunövergripande åtgärder. En av dessa är: Skolan ska arbeta med pedagogisk utveckling, kunskapssyn och likvärdighet i betyg och bedömning. Det ska utvecklas gemensamma fora för pedagogisk diskussion för alla skolor, skolformer och ämnen.
Den diskussion som varit i den grupp som tagit fram förslaget till skolplan har varit
att det i varje ämne skall bedrivas ett utvecklingsarbete inom bl a området betyg och bedömning där samtliga skolor och stadier där ämnet förekommer ska vara representerade och deltaga i arbetet.
Ert arbete i dag får ses som en inledning på ett stort och viktigt arbete. Vi skall inte bara tro, eller vara ganska övertygade att de betyg som sätts i Lund är rättvisa. Vi skall veta.
Detta var vad jag har att säga i min egenskap av ordförande för Utbildningsnämnden.
Som en del av er vet så är jag också förälder och har/har haft barn i Lunds skolor. Liksom många andra föräldrar så undrar jag ibland hur i hela fridens namn man sätter betyg. Det barn som var helt klart duktigast i teknik fick lägre betyg än de andra två, det barn som hade svårast att nå målen i bild fick det högsta betyget. För ett barn var kraven i en viss kurs låga och undervisningen nästan obefintlig, för ett annat var undervisningen i samma ämne verkligen tuff och kraven för godkänt därefter.
Den uppställning av en labbrapport som på ett program krävs för MVG blir inte godkänd av läraren på ett annat program. En lärare säger: är du sjuk till provet så stanna hemma, skulle resultaten på övriga prov och lektioner inte räcka till för att sätta betyg så får du ett extra prov eller förhör.
En annan säger, kom och gör provet i alla fall, jag vet att du är sjuk – men ve och fasa – det tycks vara glömt när det är betygsdags. Då drar det dåliga provet ner resultatet. Inget tal om en andra chans.
Eleven har kanske inte alltid rätt i sin bild av hur det går till – men läraren och reglerna måste vara tydliga,
Är det möjligt att ha lika regler inom ett arbetslag, på ett program, på en skola, i kommunen?
Det finns många varianter på detta och eleverna reagerar starkt på orättvisor både mot sig själva och mot kamrater. Ibland upplever eleverna att proven rättas utifrån vems prov det är, vissa elever får högre poäng än andra för likvärdiga svar. Det finns lärare som rättar anonymt – är det något att ta efter?
Att betygen verkligen är rättvisa är oerhört viktigt. De är också ett svårt arbete. Ert arbete med betygskriterier och bedömningsdiskussioner är oerhört viktigt. Viktigt är också vilket stöd nya lärare får.
Sen har förstås staten ett stort ansvar. Tydliga betygskriterier och nationella prov i fler ämnen är något jag ser fram emot. Men det är ändå ett stort och ansvarsfullt arbete som vilar på er och jag hoppas att denna dag skall vara till nytta i ert arbete.
Lycka till! |
| |
| | ETT BÄTTRE LUNDHöga skatter, horder av byråkrater och mängder av politiker är ingen garanti för ett bra samhälle.
Ordentligt inflytande för medborgarna. Lågt skatteuttag. Effektivt användande av gemensamma pengar. Människor måste känna trygghet på gator och torg. Alla skall behandlas lika. Det är vad jag eftersträvar.
Föräldrar och elever skall ha stort inflytande över skolan.
Patienter och anhöriga skall verkligen vara viktiga i vårdbesluten. För äldre som inte vill eller kan bo kvar hemma måste det finnas fler boendealternativ än i dag.
Föräldrarna skall få större inflytande över valet av barnomsorg än byråkraterna.
Politiska beslut skall bygga på hur medborgarna vill ha det i stället för hur politiker och tjänstemän tycker att "folket" skall leva.
DALBY HAGE
|        |