I väntan på en ny gymnasieskola| Det är förstås förslaget till ny gymnasieskola som alla går och väntar på just nu. Under tiden kan vi glädja oss åt många andra bra förslag som genomförts eller är på gång. På utbildningsområdet har verkligen alliansregeringen levt upp till högt ställda förväntningar. Vi lever med resultatet av socialdemokratisk skolpolitik, en politik där kunskap och kvalitet inte sattes i främsta rummet, en politik där ordning och reda ansågs omodernt. Socialdemokratins stora svek har slagit hårdast mot dem som varit allra mest beroende av en bra skola, de elever vars föräldrar inte kunnat reparera skolans misstag hemma vid köksbordet. |
| | Vad har införts
• Tydligare och bättre befogenheter har införts för lärarna att få lugn och ro i klassrummet (2007)
• Utbildning om evidensbaserade åtgärder mot mobbing (1 januari 2007)
• Lärarlyftet, 3,2 miljarder kronor satsar för att ge över 30 000 lärare kvalificerad fortbildning. (i kraft höstterminen 2007)
• Läkarutbildning har byggts ut med 120 platser ( 2007)
• Vårdnadsbidrag (1 juli 2008)
• Läsa-skriva-räkna-satsning, 900 miljoner kronor för att stärka kunskapen under de första skolåren (i kraft från och med höstterminen 2008)
• Skriftliga omdömen från åk 1 (i kraft från och med hösttermin 2008)
• Ny skolinspektion, alla Sveriges skolor ska inspekteras var tredje år (i kraft den 1 oktober 2008)
• Speciallärarutbildning startar åter (i kraft till hösttermin 2008)
• Lärlingsutbildning, 4000 platser (i kraft 2008)
Vad är på gång
• Förskolelyftet, förskollärare och barnskötare ges möjlighet att förstärka sin kompetens. Totalt omfattar förslagen 600 miljoner kronor under perioden (införs 2009)
• Rektorsutbildning (2009)
• Införande av avgiftsfri allmän förskola (med start 2010)
• Barnomsorgspeng (införs 1 juli 2009)
• Matematik NO satsning på 525 miljoner kronor för att öka populariteten i ämnena (införs 2009)
• Nationella prov i kemi, biologi och fysik i årskurs nio (med start vårterminen 2009)
• Spetsutbildningar i gymnasiet, försöksverksamhet på 20 olika skolor (införs till höstterminen 2010)
• Yrkeshögskola inrättas (införs 2009)
• Yrkesutbildningarna förstärks med 1,8 miljarder kronor, lärlingsutbildningen byggs ut med 2000 platser (införs 2009)
• Forskningspropositionen, den största satsningen på forskning någonsin, 1 procentmålet uppnås.(införs 2009)
• Läkarutbildningen och tandläkarutbildningen byggs ut med 110 respektive 40 platser.
Vad händer sen
• Ny skollag (2010)
• Nytt betygssystem, tidigare och i fler steg. Betyg från årskurs 6 (2011)
• Ny gymnasieskola med tre tydliga utbildningsinriktningar (2011)
• Nya kurs- och läroplaner (2011)
• Nationella prov i årskurs 3,6 och 9 efter att nya kurs- och läroplanerna införts (2011).
• Legitimationsssystem för lärare (2010).
• Ny lärarutbildning (2010) |
| |
| | MER ÄN HÄLFTEN AV VALLÖFTENA I HAMN I HALVTIDRiksdag & Departement skriver om hur Alliansregeringen levererar vad den lovat.
- Vi hade förväntat oss att de skulle uppfylla sina löften, men det här går till och med i snabb takt, säger Elin Naurin, vid statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet, som skriver sin avhandling om just vallöften.
Hela 70 löften totalt är nu avklarade efter två år med alliansregeringen. Endast 18 av sammanlagt 131 vallöften får anses som varken genomförda eller påbörjade.
Men vi saknar en del - ännu finns det tid...
Genomförda vallöften är naturligtvis glädjande läsning. Nu saknar vi bara alla de där åtgärderna som väljare och aktiva mer eller mindre "förutsatte" skulle levereras som sänkta bilskatter, avskaffande av värnskatten, generella sänkningar av skatter och arbetsgivaravgifter, förändrad arbetsrätt, ett starkt försvar, allmänt ökad frihet och mindre krångel, förbud och kontroll, slopande av TV-licensen...
|        |
